En blogg om praktisk biodling som beskriver hur det är att vara biodlare och ett år i bigården.


  • Biodlarens Snickeri Del 1
    Inte allt kan köpas. Därtill är några saker enkelt att göra själv, även om man inte har erfarenhet som snickare och inte har dyra maskiner. Jag har lärt mig att snickra ihop några enkla saker med hjälp av måttband, en handsåg, en elektrisk slipmaskin och borrmaskin, 2 skruvklämmor och en vinkelfäste. Därtill använder jag för det mesta skräpvirke, skruvor, spik och utomhus trälim. En liten ombygd 5 rams låda När jag gör kupinspektioner är det bra att ha med mig extra ramar för att kunna byta ut eller att tillfälligt
  • Kupornas vinteruppställningen
    I denna inlägg kommar jag att beskriva hur vinteruppställning i mina kuporna ser ut och varför jag gör det så. Det är redan mycket skrivit om detta ämnet, men en hel del är fortfarande inte helt klarlagd och biodlare runt om i världen gör mycket olika. Egentligen är de flesta överense om att ett bisamhälle klarar det mesta och har en stor anpassningsförmåga. Blir det mycket kallt är vinterklot tätare och tilltar floderförbrukningen för att leverera energi för att hålla värme i vinterklotet. Vid varmare temperaturer kan bina flyga ut
  • Höstfunderingar
    Snart är de flesta biodlare färdiga med invintring (fodring) av sina bisamhälle och inträder en fas av lugn. En del biodlare tappar upp sista honungen, renar och sorterar material ( eller göra detta senare) och så vidare. Det finns också en del biodlare som snart kommer att skatta ljunghonung och skyndar sig sen med invintringen. Vid flustret avkopplande Jag har blivit färdig denna helgen med borttagningen av sista foderlådan. Jag kommer att göra renings- och sorteringsarbete när det är dåligt väder. Också snickeri och reparationer blir senare. Nu, med det
  • Lite extra om invintringen
    Under slutskattningen på Mariestads Biföreningen kom det upp några frågor: Hur kan man göra själv en sockerlösning ? Vad man kan göra åt (bål)getingar. Vi fick se en ram i skattlådan med lite drönaryngel i, hur är det möjligt när drottningen finns i yngellådorna? Vad kan man göra efter ett bistick? Sockerlösningen Sockerlösningen som man ge bina vid invintringen innehåller förhållandevis mindre vattten och mer socker än lösningen man använder för att drivfodra under våren eller att fodra ett samhälle med om det finns foderbrist. För vinterfodring löser man upp
  • Invintring av ett bisamhälle
    Invintring som biodlaren gör bestå av mer än enbart ge foder efter skattningen. Det är också att kolla om ett bisamhälle är frisk och stark, eventuellt behandla mot varroa, och kolla om kupdelarna är okej så att kupan ger ett skyddad boende under vintern. Början av denna inläggen är framför allt info för nybörjare. I den senare delen följer en beskrivelse av mina invintringsansträngningar 🙂 Denna inläggen har blivit lite längre, men jag tror det är ett viktig område med flera aspekter att fundera över. En av sista inspektioner Kolla
  • Varroa angrepsgraden
    Snart ska eller har de flesta biodlaren slutskattat. Då är det dags att kolla varroa angreppsgraden och att kunna göra en sommerbehandling. Det finns biodlaren som efter slutskattningen behandlar mot varroa och inte kollar angrepsgraden. Det finns också biodlare som bara behandlar om vissa gränser överskridits. Som nybörjare är det bra att båda kolla angrepsgraden och behandla. Detta för att lära sig de teknikerna och lära förstå och bedöma. När jag började gjorde jag samma som på Mariestad Biodlarensföreningen lärdes ut. Jag frågade vid kaffet på onsdagskvällarna de mer erfarna
  • Bin använder grannens simbassäng
    Idag kom min granne; varje dag minst 30 bin i bassäng, så att familjen inte kan njuta vattnet 🙁 Enligt honon framför allt på morgonen och de kommer från de 3 kuporna som står vid min ladugård. Det är första året som det är så många bi, förr bara enstaka. Så vi tittade tillsammans och jag ´räddade´ några bin medan grannens dotter intresserad tittade på. Jag berättade att bina vid varm vädret behöver vatten de också och att de inte är farliga och bara sticker en när det blir klämd
  • Drönarslakt och slut på stora draget
    Drönarslakten Till min förvåning upptäckte jag att ett samhälle redan slängde ut sina drönare. De övriga gjorde det inte än. Eftersom stora draget är slut i min trakt och jag hade skattat från detta samhället, blev jag lite fundersamt. Jag undrade om samhället hade foderbrist i sina yngellådor men det var minst 6 ramar foder kvar, så kanske genetisk variant? I alla fall är bina nöjda med sin drottning annars behåller de ofta drönare mycket längre. Slut på stora draget När lind är färdigblommad finns det inte ett stort drag
  • Inspektion avläggare och utbredning
    Denna helgen har jag kollat mina avläggare. De har bygd ut sina 10 ramar fint. I genomsnitt har de 4 ramar med yngel, 2-3 ramar med pollen och nektar och 3-4 ramar med täckt honung. Bina fyller ungefär 7-8 bigångar (= gång mellan 2 ramar eller vaxkakor). Dags att utbreda vidare med en extra låda LN. Eftersom jag hade sparat några fina utbyggda ramar kunde jag ge bina de. Det blev en blandning med mellanväggsramar. Men… om man bara skulle ha mellanväggar eftersom man är nybörjare, hur kan man göra
  • En varm helg med en del biaktiviteter
    Skattningen I onsdags var rapsen färdigblommade och fick produktionssamhällen bitömmaren på igen. Jag skattade i fredags och det blev 5 skattlådor. Tyvärr hade i 2 lådor honungen för högt vattenhalt (>20%) så de största samhällen fick tillbaka de. Lådorna med utslungade ramar står täckt inne i ladugård så att inga djur har tillgång. Jag lägger alltid tidningspapper mellan varje låda för säkerhetsskull så att vaxmal inte kan förstöra alla lådor om den har skaffat sig tillgång. I för sig är risken inte så stor eftersom vaxmal föredrar vaxkakor som innehållit
  • Hur går det med det avsvärmade samhället?
    Den 3e juni förlorade jag tyvärr en svärm. Se tidigare inlägg. Från det kvarstående bisamhället gjorde jag 3 avläggare som var fick en fin drottningcel. Det kvarstående samhället fick också behålla två fina svärmceller och minskades på detta sätt ner till en yngellåda. Kvarstående modersamhälle En skattlåda till. På en varm dag såg jag en del bin utanför kupan. När jag lyfte taket så jag genom plastskivan att bina fyllde hela lådan. De fick på kvällen en skattlåda med utslungade ramar och jag minskade flustret lite. Dagen därpå kollade jag
  • Bitransport
    Denna inlägg är framförallt för nybörjare 🙂 Att flytta bin är inte lätt och är stressande för bina. Det kan det även vara för biodlaren om inte bra förberedelse innan. Framför allt om man har köpt sitt första bisamhälle är det oftast inte lätt att veta hur man kan underlätta en del. Jag kommer nedan att beskriva hur man kan transportera ett samhälle i sin bil. Förberedelse Först förbereder man en uppställningsplats för det nya samhället. Det är bra att kuplådan luktar som om det har bott bin innan i
  • Fullt upp med bina
    Denna helg har det varit mycket igen. Inspektion bisamhällen, förbereda fler ramar, måla nya kupdelar och välkomna en svärm. Svärm Svärmfångstkupan. Jag hade ställd upp en svärmfångskupa. Självbyggd, efter en del läsning om vad skoutbina letar efter innan de väljer ett bo. Thomas Seeley har gjord intressant forskning angående detta och annat om binas beteende. Fångstkupan är en 6ramare, men har nedanför ett tomt utrymme så att volymen är en lite mindre än 40 liter. Flustret har en ytan av 3-4cm2. Tak och botten är avtagbar så jag hade en
  • Skattlådor
    Efter slungningen kan skattlådorna ges tillbaka till samhällena. Jag har gett varje samhälle bara 1 tillbaka. De övriga skattlådorna sparar jag staplade på varandra och täckt så att inte ohyra eller bi kan komma in. När jag ser att ett samhälle fyller skattlådan och jobbar där, då kan de få en till som jag placerar ovanpå, så länge det finns drag. Ovanpå eller undertill? Biodlare gör olika. Det finns fördelar och nackdelar med båda metoder. Undertill Då placarar man en ny skattlåda under den befintliga skattlådan/ skakattlådorna, direkt ovanpå spärrgallret.
  • Hur har det gott med yngelavläggaren?
    Under inlägg varroabehandling under våren del 1 och 2 kan ni läsa om vilka bisamhällen jag nu kommer att skriva en uppdatering. Yngelavläggaren Denna har den 12e maj fått en yngelram för att kunna dra upp en ny drottningcell. Bina fyllde då 8 ramar och inte all yngel var utkrypit än. Därtill hade de tillräcktligt med pollen, nektar och även täckt foder som skapar bra förutsättningar. Jag har inte öpnnat kupan förrän den 10e juli och då fyllde bina hela lådan och jag såg yngel i alla stadia, också ägg.
  • Svärmning och yngelavläggare
    I fredags den 3e juni upptäckte jag 11.10 en svärm mycket högt i en trä och jag kunde se att den precis har flugit dit från en av mina kupor som jag inte hunnit inspektera 🙁 Det enda jag kunde göra var att snabbt placera en gammal kupa i närheten av träet, sen var min rast slut och behövde jag gå in för att lyssna vidare på en mycket intressant föreläsning. Vid lunchtid fanns svärmen inte mer… jag kan bara hoppas att de hittade en bra ny boplats. Försenade inspektionen
  • En bra biodlarehelg med svärmning
    Entligen varm väder och möjlighet att syssla med bina! Jag har kunnat inspektera några samhällen och såg inga svärmceller 🙂 . Vid behov har jag bytt ut drönarramen. Ett samhälle behövde verkligen mer utrymme och fick en skattlåda till. Plötslig riktig stora samhällen Ett annat var så pass stort att det fanns massor med bi på framsidan kupan. Därtill verkade de sitta utanför också på grund av värmen. Från detta samhället gjorde jag en yngelavläggare. Trots detta var det i modersamhället en del bi som satt kvar utanför, men på
  • Finns det en drottning??
    Idag var det fint väder att kolla ett samhälle efter arbete. I alla fall behövde jag byta drönarramen enligt mina anteckningar. Bina var snälla, mindre nervösa som förra gången. Jag har bara gett en lite rökpuff för att varna de. Jag placerade skattlådan och sen övre yngellådan åt sidan. Vid genomgång nedre lådan fanns det mycket bin, också en hel del drönare. Jag såg täckt yngel och pollen och nektar men inte larvar eller ägg och inte heller drottningen. I den övre yngellådan samma bild 🙁 I drönarram fanns en
  • Glöm inte drönarramen!
    Trots att det är dåligt väder eller att man också har andra aktiviteter (jobb, familj bl.a.) är det viktigt att inte glömma bort drönarramarna i samhällena. Annars odlar man för mycket varroakvalster. Då är det bättre att inte alls sätta in en drönarram. Från ägg till drönare Ett starkt samhälle kan bygga ut en ny drönarkaka i en ram inom 1-3 dagar. Drottningen kan sen lägga obefruktade ägg i cellerna. Från ägg till en drönare ,som kryper ut sin cell, tar ungefär 24 dagar. Det är 3 dagar ägg, 7
  • Göra en avläggare
    Som nybörjare är det inte lätt att veta när det är dags at göra en avläggare. Oftast är målet att kunna öka antal bikuporna eller att kompensera för vinterförluster. Om en biodlare är några år på gång är det svårt att inte utöka mer än man kan hantera 🙂 Vad behövs? I alla fall tillräckligt med material för att kunna bygga upp en ny kupa, så klart. Därtill ett samhålle som är stark ( och frisk kan man då anta). Helst med snälla bin. Det vill säga, om man går
  • Varroabehandling under våren del 2
    Hur har det gått sen jag delade samhälle S2 på ett vertikalt sätt? Detta ska jag berätta om i denna inlägg. Övre lådan Yngel- avläggaren började äntligen med flusteraktivitet i form av en orienteringsflykt i lördags. I måndags den 11e maj (8 dagar sen jag delade samhället) kollade jag denna yngel-avläggaren tillsammans med mina grannar. De hade upptäckt att 2 samhällen behövde ha en ny drottning ( 1 hade puckelyngel och 1 hade en drottning som inte la ägg alls). Det fanns bara en ram med 2 fina drottningceller på
  • Varroabehandling under våren
    Det är inte så vanligt att behöver göra en annan varroabehandling i mars, april, maj och juni än drönarutskärningen. Oftast är varroa angrepsgraden under våren låg eller har samhället (vid en för hög angrepsgrad) inte överlevt vintern. Oftast blir det mer problematisk senare under säsongen. Varje månad kan varroa fördubblar sig och det kan under sensommaren och hösten blir ett riktigt risk för bisamhällets överlevnad. Detta beror dels på att ynglet efter sommarsolståndet långsamt blir mindre i mängd medan det fortfarande stiger in varroahonor i yngelceller för att föröka sig.
  • Drönarram
    Vid första vårinspektionen för 2 veckor sen har jag gett mina 2 största samhällen redan en drönarram. En sådan ram kan bina själva bygga ut till drönarceller som drottningen lägger obefruktade ägg i. En drönare blir född efter 24 dagar; 3 dagar som ägg, 6 dagar som larv i en öppen cell och sen 15 dagar som larv och sen som puppa i en täckt cell. Det finns olika drönarramar: en hel, en delat i 2 eller en delat i 3 kompartimenter. En hel drönarram kan bli utbyggd i 2-3
  • Varroanedfallet under vinterhalvåret
    Från september till och med mars har jag räknat det naturliga varroanedfallet regelbundet. Detta ger ett intryck hur mycket varroas det finns i samhällena. Under vinterhalvåret finns det mycket mer varroakvalster på bina än i de sparsamma yngelcellerna. Tolkningen av nedfallet under vår och sommar är mindre lätt eftersom ungefär 80-90% av varroakvalsterna är gömda i täckta yngelceller. Därtill fins det många småkryp ( bland annat myror och tvestjärt) som äter varroas från bottenplåten. Då får man ett falskt för lågt nedfallsantal och kan man tro att det finns ett
  • När är det dags för den första skattlådan?
    Det är fortfarande lite kallt ( 7-8 grader) och blåsigt (6-8m/s), men trots detta flög det en hel del bin i min trädgård. Bikrogen har varit mycket populär som ni kan se på nedanstående bild. Bina behöver vatten för att kunna använda kristalliserat foder och för sitt yngel. Jag har placerad 2 höns vattenautomater redan för en månad sen, så att bina vet var det finns vatten. Mina grannar uppskattar detta eftersom de helst vill njuta simbassängen under sommaren utan massor med (drunkna) bin. Kanterna har jag fylld med mossa
  • Första vårkontroll i praktiken
    Idag har det varit en riktig fin vårdag med bara lite vind och teperaturen gick upp till 16 grader i min bigård 🙂 Jag har inspekterad ett samhälle på 1 låda och ett stort samhälle på 2 lådor som jag nedan ska skriva om för att ge en idé hur det paktisk kan gå till. Varmbygge, kallbygge och ramföljd Om ramarna står i varmbygge (paralell vid flustret) då är första ram vid flustret Ram 1. Ramen på bakkanten är Ram 10. Om ramarna står i kallbygge (kortsidan ramar vänd mot
  • Första vårinspektion
    Nästan alla biodlare längtar efter den första vårinspektionen i bikuporna. Möjligen att denna redan är gjord i södra Sverige, men här i Skaraborg blir denna vanligvis halv april eller i början av maj gjord, beroende på vädret. Nedan en beskrivelse hur en vårinspektion kan gå till. Alla rubriker med # är lite mer skrivit speciellt för nybörjare Vädret # Förberedelser # Saker jag skulle ha med mig # Hur en plan kan se ut Vad vill man egentligen utreda och göra? # Hur gör man en första inspektion? #Status äggläggande
  • Omkull blåst kupa
    I morse upptäckte jag att en av mina kupor låg utsprid i delar över marken efter stormen. Det var inte en angenäm syn 🙁 Jag sprang iväg, tog på mig skydsjackan och satte ihop kupan igen. I nederste lådan fanns det inte mycket bin. Ramarna rättades. Sen den överste lådan som innehöl 5-6 ramar fulla med bin och sannolikt med yngel i. Förhoppningsvis fanns även drottningen oskadad i deras mitte. Täckbräddorna på och jag lämnade öppet en springa eftersom bina på sista ramen började brusa med bakkroppen uppåt (detta är
  • Mellanväggar eller naturbygge?
    Som nybörjare har jag haft lite svårt att veta vilka vaxmellanväggar (eller vaxkakor) jag ville köpa på biredskapsfabriken. Det enda jag visste säkert var att ramarna varit lågnormala (LN) . Förutom rammått kan man välja ur celstorlek 5,3 eller 5,1 eller 4,9. Om man inte anger cellstorleken vid beställning, får man 5,1 som anses som standard. Så detta köpte jag första gången och sen frågade jag min mentor. Han använder altid 5,1 i yngelrum och i skattlådor 5,1 eller 5,3. Också på Mariestadsbiodlarföreningen fick jag mestadels liknande svar och att
  • Nosema
    Nosema är en encelliga parasiter som infekterar bina via intaget av deras sporer med mat eller renandet av cellerna. I binas tarmceller förökar nosema sig och nya sporer bildas som kan infektera flera tarmceller i samma bi eller de utsöndras via bibajs. Det finns 2 typer; nosema apis och nosema ceranae. Nosema apis finns i binas mitttarm, medan Nosema ceranae förutom i mittarmen även kan finnas i binas fodersaftkörtlarna, salivkörtlar naoch i Malphighiska kärl(= njursystemet). Sjukdomsförlopp Nosema apis ger diarré, medan diarréet ses mindre tydlig vid Nosema ceranae. På grund
  • Falldiskussion: Ett litet samhälle
    I tisdags kväll på ZOOMmöte Bi-Fika kom det upp ett intressant fall och vad gör man då? vi diskuterade kort några lösningar och jag kommer att beskriva de nedan lite närmare och lite mer omfattande. Fallbeskrivningen möjliga lösningar Fallbeskrivingen: En biodlare berättade att han trodde att en kupa inte hade överlevd eftersom han inte såg aktivitet vid flustret på en fin dag medan sina andra kupor hade flygande bi. Så han stängde kupan för att förebygga röveri. När han senare gick igenom kupan upptäckte han ett musbo som sat i
  • Foder under våren
    Bevaka fodertillgång: bedöma fodermängd akutläge inte akut foderbrist Vad kan man ge vid foderbrist? Så fort dagarna blir längre börjar drottningen med äggläggningen och finns ett litet yngelområde som under våren långsamt blir större. Nu i mars och april ökar foderbehovet i samhällena eftersom de har börjat med yngelsättningen. Detta kräver mycket energi bland annat för att hålla värme konstant i yngelområdet omkring 35 grader. Det uppskattas att det behövs 2-3 kilo foder i mars och 4-5 kilo i april ungefär. En LN ram full med foder är ca. 2
  • Förbereda ramar
    Under sen vinter är det många som förbereder sig inför kommande säsong med inventering av biodningmaterial förse ramar av vaxmellanväggar gå igenom sparade gamla ramar Angående biodlingmaterial vill jag gärna ha minst 1 skattlåda per bisamhälle. Helst med utbygda ramar och annars en blandning med ramar med vaxmellanväggar. För övrigt skrapar jag rent använd material ( om jag inte redan har gjord det). Jag väntar med att avflamma (framför allt hörnor och springor), detta gör jag innan användning för att döda eventuell ohyra. Nya lådor målar jag på utsidan. För
  • Bottenbyte
    I tisdagskväll vid Skaraborgs Biodlardistrikts Bi-Fika hade vi en lite diskussion angående bottenbyte: några hade redan gjord det, medan andra inte tänkte göra det inom kort pga praktiska problem. Bland annat att en kortvuxen, svag kvinnlig biodlare har mycket svårt att lyfta 2 lådor samtidigt ;-). Lösningen för detta kan vara att byta botten senare, vid första vårkontroll när vädret tillåter att öppna kupan och lyfta lådorna separat. Därtill; vad gör man sen met denna smutsiga botten? Åsikter gick lite isär efter att ha skrapa bort alla döda bi och
  • Välkommen till praktisk biodling
    Hej! Mål med bloggen Vem är bloggaren? Mentor och dumma frågor? Mariestads biodlarförening har beslutat att starta denna praktisk biodlar bloggen på grund av rådande omständigheter under Coronatiden. Målet med bloggen är att ge en bild av vad händer i bigården under 1 år. Därtill att ge nya (mer också mer erfarna) biodlare en möjlighet att ställa frågor. Jag hoppas att kunna svara inom en vecka (i mån av tid) och annars att väldigt erfarna biodlare kan hjälpa till 😉 Bloggen är inte ett forum var alla kan skriva om

Catherine berättar och svara på läsarnas frågor hur biodling går till rent praktiskt.