Vinterdödlighet av bisamhällen händer alla någon gång och det gör en ledsen och/eller besviken. Inte altid upptäcks det direkt om man inte gör regelbundna kontroller av kuporna från utsidan eller ser det vid oxalsyredroppbehandlingen. I många fall märker man att ett samhälle har dött på grund av att det inte finns flusteraktivitet, medan det finns flygande bin vid de övriga kupor. Vad gör man sen då? Jag tror att det är viktig att utreda vad dödsorsaken kunde ha varit. Inte enbart för att det är lärorikt, men också för att bygga upp erfarenhet. Därtill kan man ändra vissa rutiner i sin bihållning och hur man gör invintringen. Senare kan man utvärdera om denna ändringen har varit bra eller inte.

Ett dött bisamhälle

Om man regelbundet lyssnar på bikupornas väggar kan man upptäcka tidigt att ett bisamhälle har dött . Vid osäkerhet kan man kort knacka på bikupans vägg. Om ett bifolk brusar kort då vet man attt allt är bra. Hör man inte något, behöver man kolla vidare: Då tar man bort taket och känner om täckbrädorna är lite varmare och om bina hörs där. Om inte, öppna och kolla. Så fort man upptäcker att ett bisamhälle är dött, ska man stänga flustret för att förebygga röveri. Detta, för att inte en eventuellt smittsam sjukdom sprids vidare.

Sen ska man ju rensa ut kupan från döda bin. Och… fundera över om man slänger alla ramar eller om de kan återanvändas. Där har man ju ett problem om man inte utreder dödsorsaken först. Vad om bina dog på grund av en smittsam sjukdom? Om ramarna sen ges till ett annat samhälle, sprider man smitsamma sjukdomen. Detta är absolut inte bra när det gäller Amerikansk yngelröta 🙁

När jag sökte på nätet hittade jag inte så mycket om undersökningen av ett dött bisamhälle på svenska, men info finns på engelska i alla fall. Sökord kan vara necropsi (eller autopsi av djur), obduction eller examination och deadout. Nedan en beskrivelse av hur man kan undersöka dödsorsaken. Att göra

Hur undersöker man ett dött bisamhälle?

Hels så fort som möjligt eftersom man då ser mer. Långvarig döda bin kan lukta illa och därtill bli de mer blöta och mögliga och de kommer att sitta fast på varandra som en kaka.

Vad vill man veta?

  1. Drottningsproblem?
  2. Varroa och viruset? Det är nästan vanligaste dödsorsak under vintern.
  3. Yngelröta?
  4. Foderbrist?
  5. För blöt?
  6. Annat?

Strukturerad arbetssätt

  1. Titta på tidigare anteckningar om samhället: Storlek vid invintring? Drottningens ålder? Varroa angreppsgraden? Tecken på virusinfektioner ( t.ex. DWV)? Röveri? Getingar som tagit sig i under sensommaren, kan vara ett tecken till att ett samhälle redan varit svagt eller sjukt.
  2. Utsidan kupan: Blöt under tacket eller bräddorna p.g.a. läckage? Mycket bajs på kupans flusterbrädde och väggar (Tänk då på nosema)? Mycket döda bin utanför?
  3. Undersidan täckbräddorna: ser du en grupp med bin direkt under de kan det vara svält.
  4. Lyft av lådorna och titta på botten: Massor med döda bin? Finns drottningen där? Många varroas? Bin med dåliga vingar, kort bakliv eller svartfärgade? Ta evt. en honungsburk och fyll den för en 3e del men bin för senare undersökning.
  5. Undersök nedre lådan: finns det foder eller pollen eller bara tomma ramar? Om det finns yngel, hur ser det ut? Puckelyngel tyder på drottningsproblem. Tecken på yngelsjukdom? Hur ser bina ut?
  6. Sen undersök övre lådan: Finns det fulla foderramar? Tecken röveri (vaxcellerna ser då ojämna och skadade ut)? Var sitter biklotet? Om bina inte har foder i närheten verkar svält orsaken till det döda samhället. Finns det yngel och hur ser det ut?
  7. Titta på några ramar vid 45 grader för att se cellernas övre väggar: Vit granulat i cellerna är varroabajs.
  8. Detsamma som 7. men så att cellernas nedre väggar ses: mörka skorpor tyder på yngelröta. Kontakta då bitillsyningsmannen (eller din mentor) för att undersöka vidare om det handlar om Amerikansk eller Europeisk yngelröta. Det är mycket viktig att utesluta yngelröta, som är anmälningspliktig!

Hemma slutundersökningen:

  1. Hemma kan man undersöka burken med bin: fyll burken med bil-spolarvätska och skaka burken i 2 minuter. Sen häller man burkens innehåll genom en grovsil. Bina stannar kvar i silen medan varroakvallster och vätskan samlas i en glasskål eller vit hink så att varroas sen kan räknas. Om man har en skakburk följer man medföljande instruktionen som är nästan likadan. Räckna antal bin. Antal varroa/antal bin x 100 ger procentsats. Om nu under vintern det är 20% eller mer, då kan man anta med stor sannolikhet att varroa varit dödsorsaken.
Bina kan samlas i en burk för senare undersökning

Kupa och kupdelar

Rena kuplådor, brädorna och botten först med att skrapa av propolis, vax, bin. Sen flamma eller tvätta noggrann i het vatten med klorin ( och sen spola av med ren vatten). OBS plastkupor kan man inte flamma, bara tvätta.

Om man inte har kunnat konstatera en rejäl smittsam sjukdom (som yngelröta eller nosema), kan man återanvända fina foderramar och tomma vaxkakor som inte tidigare har haft yngel i. Ramar som tidigare innehållit yngel (mörkbrun) skulle jag för säkerhetsskull smälta om och sen flamma ramarna innan man sätter in en ny mellanvägg. Om man vill vara helt på säkra sidan återanvänder man inte alls ramarna från döda samhällen, men man slänger eller smälter om vaxkakorna och flammar ramarna innan de används på nytt.

Mögel är vanligen inte en dödsorsak, men ses ofta när bina inte kan sköta en ram under vintern eller vid dålig ventilation

Skulle ni återanvända ovanstående ram? Bra att fundera lite 🙂

Undersökning av ett dött bisamhälle