Från september till och med mars har jag räknat det naturliga varroanedfallet regelbundet. Detta ger ett intryck hur mycket varroas det finns i samhällena. Under vinterhalvåret finns det mycket mer varroakvalster på bina än i de sparsamma yngelcellerna.

Tolkningen av nedfallet under vår och sommar är mindre lätt eftersom ungefär 80-90% av varroakvalsterna är gömda i täckta yngelceller. Därtill fins det många småkryp ( bland annat myror och tvestjärt) som äter varroas från bottenplåten. Då får man ett falskt för lågt nedfallsantal och kan man tro att det finns ett lägre varroatryck i samhället än det är i verkligheten. Därför har jag slutat med att räckna regelbundet från mars till september.

Nedan några bilder med på Y axel antalet varroas/dag ( så om jag räcknade nedfallet från 3 dagar, delade jag totala antalet med 3) och på X axel datum:

Ett samhälle med en sen ny drottning:

Detta samhället hade lite problem att få en ny drottning efter att en svärm hade avgått. Det fanns inga ägg eller ung yngel och därför fick bina till slut en testram ( = en ram med ägg och ung yngel från ett annat samhälle). På denna byggde bina drottningceller, ett tecken att bina saknade en drottning. Sannolikt hade den första nya drottningen inte kommit tillbaka från parningsflykten. Med den slutligen nya drottningen (sannolikt från omkring den 23e juli) blev det fin yngel igen, också varroanedfallet tilltog i september.

Varroanedfallet avtog och stabiliserade i slutet av oktober. Detta fenomenet inträffade vid flera samhällen, sannolikt på grund av att yngelsättningen då minskade. I november såg jag nästan bara mörkbruna, vuxna varroas och inte mer unga eller omogna varroas (som är ljusbruna och kan även vara mindre i storlek). Detta är ett tecken att ett samhälle nästan slutat att yngla.

Eftersom varroanedfallet i november/december i genomsnittet varit mer än 1, fick detta samhället oxalsyadroppar den 11e december. Jag noterade att bina occuperade 8 bigator (= bin mellan ramarna). Jag tycker att det är bra att veta hur stort samhället är under midvintern, så att jag kan jämföra med storleken vid första vårkontrollen.

Sen ramlade det ner mycket varroas första veckorna. Oxalsyra behandlingens effekt fortsätter i ungefär 5 veckor, sen blir det ett mer naturligt nedfall igen.

Oxalsyradroppar är mest effektiva när det inte finns yngel. Så bästa perioden är att ge denna behandlingen i perioden från 3 veckor efter att det har frusit några nätter tills dagarna blir längre igen. Efter den 21e december, när det blir ljusare, kan en drottning starta lite med äggläggningen igen.

Det är bra att realisera sig att en oxalsyrabehandling under vintern inte kan förbättra vinteröverlevnaden i ett starkt varroa angripet samhälle, eftersom vinterbina redan finns och de ska tillsammans forma vinterkotet och sen uppfostra första ynglet. Denna behandlingen hjälper ju enbart till att minska varroabelastningen och kan leda till en bättre start för den nya säsongen.

Ett produktionssamhälle:

Detta samhället har varit stark, producerad bra med honung. Den enda varroabehandlingen under säsongen har varit bortskärning av vaxkakor med drönare yngel.

Den 15e september gjorde jag en extra inspektion, eftersom det fanns fortfarande en hel del drönare kvar och jag ville kolla om drottningen har blivit en drönaremor. Det var inte fallet: 4 ramar med handflate stora områden arbetare yngel fanns. Den 2e december såg jag senast en enstaka ljus varroa (ett tecken till utkrypet yngel), för övrigt enbart mörka vuxna varroas.

Även här ser man att varroanedfallet minskar i slutet av oktober. Vid oxalsyrebehandling occuperade bina 10 bigångar. Jag förväntade mig ett större effekt i stället för enbart 664 varroas i 5 veckors tid. Den 26e januari noterade jag ett lite brun mull sträckan på bottenplåt, som kunde vara ett tecken att det fanns yngel igen.

Det här är ett samhälle som jag tänker kontrolera extra, för det kan blir en rejäll varroa tillväxt under säsongen. Sannolikt behöver jag ta en alkoholskakprov för att få en bättre bild av varroa angreppsgraden. Detta har jag inte gjord tidigare, för det är inte kul att döda 300 bin för detta ändamålet 🙁

Å andra sidan vill jag enbart behandla mot varroa om angreppsgraden är för högt, eftersom varje varroabehandling är påfrestande för bina också. Gränsen för behandling är i regel 3%. Jag återkommer senare under säsongen med mer om varroa.

Avläggare:

Här ser man att jag började räckna nedfallet lite senare. Det beror på att jag då har bytt botten, först hade samhället en tät botten. Sen blev det en nätbotten med en tätt öppningsbar botten under (med papper på). Pappret tog jag ut regelbundet för att räckna varroanedfallet som var mycket lågt för detta samhället. De fick ingen vinterbehandling med oxalsyredroppar.

Den bruten linjen i början av januari och i början februari har varit på grund av att pappret frös fast på botten och jag kunde då inte ta ut det.

Detta bisamhället har varit en avläggare med 4 ramar bin och en drottning född i början av juni. Det blev 7-8 bigator starka när jag tittade i övre lådan i slutet av september, nedan fanns säkert lika mycket bin. Samhället utvintrade nästan lika starkt som det har varit vid invintringen och har varit lugnt under vintern. De hade även mycket foder kvar. Jag tycker därför att det är ett samhälle som jag gärna vill avla vidare med 🙂

Varroanedfallet under vinterhalvåret