Nosema är en encelliga parasiter som infekterar bina via intaget av deras sporer med mat eller renandet av cellerna. I binas tarmceller förökar nosema sig och nya sporer bildas som kan infektera flera tarmceller i samma bi eller de utsöndras via bibajs. Det finns 2 typer; nosema apis och nosema ceranae. Nosema apis finns i binas mitttarm, medan Nosema ceranae förutom i mittarmen även kan finnas i binas fodersaftkörtlarna, salivkörtlar naoch i Malphighiska kärl(= njursystemet).

Sjukdomsförlopp

Nosema apis ger diarré, medan diarréet ses mindre tydlig vid Nosema ceranae. På grund av skadade mittarmceller är upptagandet av äggvitor, kolhydrater, fetter och vitaminer inte bra. Detta gör att biet lever kortare, har mindre bra utvecklade fodersaftkörtlar och en mindre fettkropp.

Effekter för samhället

Nosemasjuka bi producerar mindre fodersaft med som resultat att den nya generation bi är svagare. De blir snabbare flygbi och dör tidigare. I totalt blir det mindre insamling av pollen och nektar. På grund av dålig matspjälkning är det sjuka biet hela tiden hungrig och äter mer, flyger ut mer och har mindre energi. Allt detta blir problematisk vid foderbrist (pollen och nektar). Förhållandevis finns det mer yngel än vuxna bi. Det finns bajs på ramar, vaxkakor och på flusterbrädda. Bajset ser ofta ut som en kedjan av små droppar. Också drottningen kan bli infekterad och bli sjuk. Hon slutar då att lägga ägg och dör.

Binas Motstånd

Bina har en peritrof membran i tarmarna som skyddar tarmvävnaden och ger mekanisk motstånd. Ju kraftigare den är, ju svårare för nosemasporer att tränga igenom en tarmcel. Därtill kan bina producera antikroppar mot nosema. Motståndskraftiga bi blir inte eller blir mindre sjuka än bi som inte kan bjuda motstånd vid samma dos nosemasporer. Motståndskraft är dels ärftligt betingad och dels beror det på binas vitalitet för övrigt. Det vill säga; ett bisamhälle som inte är fösvagad på grund av matbrist eller andra sjukdomar (till exempel virusinfektioner och/eller hög varroatryck) klarar sig i allmänheten bättre.

Förebyggande åtgärder

Vid en bra pollendrag kan binas motstånd fungera bra. Vid pollenbrist blir bisamhället svag och kan bli sjuk av nosema.

Infektionstrycket kan minska om biodlaren desinficerar materialet och när det finns en ren vattenplats. Om biodlaren förser i en vattenplats (= bikrog) ska den helst inte finnas i binas flygbanan så att vattnet inte förorenas med bibajs. Infektionstrycket kan minskas vidare när allvarlig sjuka bisamhällen tas bort (avlidas).

Om bina regelbundet kan bygga nya vaxkakor och de gamla tas bort, är en bra åtgärd att minska infektionstrycket och ger en bättre överlevnad.

Förena inte ett svagt samhälle med ett annat om man inte först har kollat på nosema.

Nosematestet

Detta enligt Bert Thrybom :

Samla i april 60 stycken bi och frys de. Sen mortlar man de i 60ml vatten (ta först lite mindre vatten då får man en bättre blandning) i en mortel. Ta från denna blandning en droppe som placeras på ett objektglas. Täckglas på och titta under mikroskop vid 400x förstoring. Då ser man ´tjocka riskorn´ som är nosemasporer. Antalet per synfält ger ett intryck om infektionsgraden.

Spara fina ramar

Om det finns fina utbyggda ramar, som man vill spara, kan man desinficera de med högkoncentrerad (75%)ättiksyra. Detta medlet dödar båda typer nosema och även vaxmal. Alla insamlade ramar stapplas i lådor med en tom låda överst. I denna låda ställs ett fat (eller burk) med 0,5-0,75 dl 75% ättiksyra per lågnormal-låda med en bomull tuss eller lite hushållspapper i för en bättre avdunstning. Hela lådstapeln tätas upptill och nedtill. Temperaturen ska vara minst 15 grader för att garantera en bra avdunstning. Därför gör man detta oftast under sensommaren. Innan ramarna ska användas på nytt behöver de luftas i minst ungefär 1 vecka.

Viktig! Ättiksyra 75% är frätande så det är viktig att skydda sig med skyddsglasögon, andningsskydd och skyddshandskar. När man öppnar stapeln sen, tar man bort först den översta tomma lådan och sen fatet så att det inte blir olyckor att spilla resten på sig. Det är också bra att veta att ättksyra är korrosiv (leder till rost), så jag skulle inte vilja ha stapeln i garaget ;-). Även betong blir påverkade, så ställ stapeln på byggplast för att skydda betonggolvet.

Nosema apis sporer blir inaktiva vid värme. En timme vid 50 grader kan döda av de. Nosema ceranae därentill blir inaktiv i kylan; 1 dygn i frysen blir då bra. Tyvärr vet man ju inte vilka typ det handlar om men i Västra Götaland är nosena apis det mest förekommande ( diskuterad vid tisdagsmöte BiFika, Bert Thrybom).

Nosemasjuk bisamhälle

Om samhället är mycket svag och det finns mycket bajs i kupan på grund av nosema är det, för att minska infektionsspridningen ( till exempel via röveri ), det bästa att avliva de, tyvärr. Sen kan man behandla alla tomma utbyggda ramar med ättiksyra. De övriga ramar kan smältas eller förintas. Lådor skrapas noggrant och sen diskas med varm 6% sodalösning. Sen spola med vatten och torka. Innan användning på nytt; avflamma lådan ( om de är av trä, inte vid plastlådor!).

Nosema