Nosema är en encelliga parasit som infekterar bina via intaget av deras sporer med mat eller renandet av cellerna. I binas tarmceller förökar nosema sig. De nya sporerna, som bildas, kan infektera flera tarmceller i samma biet eller de utsöndras via bibajset. Det finns 2 typer; nosema apis och nosema ceranae. Nosema apis finns i binas mitttarm, medan Nosema ceranae förutom i mittarmen även kan finnas i binas fodersaftkörtlarna, salivkörtlarna och i Malphigiska kärlen(= njursystemet).
Sjukdomsförlopp
Nosema apis ger diarré, medan diarréet ses mindre tydlig vid Nosema ceranae. På grund av skadade mittarmceller är upptagandet av äggvitor, kolhydrater, fetter och vitaminer inte bra. Detta gör att biet lever kortare, har mindre bra utvecklade fodersaftkörtlar och en mindre fettkropp.
Effekter för samhället
Nosemasjuka bin producerar mindre fodersaft med som resultat att den nya generationen bin är svagare. De blir snabbare flygbin och dör tidigare. I totalt blir det mindre insamling av pollen och nektar. På grund av en dålig matspjälkning är det sjuka biet hela tiden hungrig och äter mer, flyger ut mer och har mindre energi. Allt detta blir problematisk vid foderbrist (pollen och nektar). Förhållandevis finns det mer yngel än vuxna bin. Det finns bajs på ramarna, på vaxkakorna och på flusterbräddan. Bajset ser ofta ut som en kedjan av små droppar. Också drottningen kan bli infekterad och bli sjuk. Hon slutar då att lägga ägg och dör.
Binas Motstånd
Bina har en peritrof membran i tarmarna som skyddar tarmvävnaden och ger mekanisk motstånd. Ju kraftigare den är, ju svårare för nosemasporer att tränga igenom en tarmcel. Därtill kan bina producera antikroppar mot nosema. Motståndskraftiga bin blir inte eller blir mindre sjuka än bin som inte kan bjuda motstånd vid samma dos nosemasporer. Motståndskraften är dels ärftligt betingad och dels beror det på binas vitalitet för övrigt. Det vill säga; ett bisamhälle som inte är fösvagat på grund av matbrist eller andra sjukdomar (till exempel virusinfektioner och/eller hög varroatryck) klarar sig i allmänheten bättre.
Förebyggande åtgärder
Vid en bra pollendrag kan binas motstånd fungera bra. Vid pollenbrist blir bisamhället svagt och kan bli sjukt av nosema.
Infektionstrycket kan minska om biodlaren desinficerar materialet och när det finns en ren vattenplats. Om biodlaren förser i en vattenplats (= bikrog) ska den helst inte finnas i binas flygbanan så att vattnet inte förorenas med bibajs. Infektionstrycket kan minskas vidare när allvarlig sjuka bisamhällen tas bort (avlidas).
Om bina regelbundet kan bygga nya vaxkakor och de gamla tas bort, är det en bra åtgärd att minska infektionstrycket och ger en bättre överlevnad.
Förena inte ett svagt samhälle med ett annat om man inte först har kollat om det svaga bisamhället har nosema.
Nosematestet
Detta enligt Bert Thrybom :
Samla i april 60 stycken bin och frys de. Sen mortlar man de i 60ml vatten (ta först lite mindre vatten då får man en bättre blandning) i en mortel. Ta från denna blandningen en droppe som placeras på ett objektglas. Lägg ett täckglas på och titta under mikroskopen vid 400x förstoring. Då ser man ´tjocka riskorn´ som är nosemasporer. Antalet per synfält ger ett intryck om infektionsgraden.
Spara fina ramar
Om det finns fina utbyggda ramar, som man vill spara, kan man desinficera de med högkoncentrerad (75%) ättiksyra. Detta medlet dödar båda typer nosema och även vaxmal. Alla insamlade ramar stapplas i lådor med en tom låda överst. I denna lådan ställs ett fat (eller burk) med 0,5-0,75 dl 75% ättiksyra per lågnormal-låda med en bomulls tuss eller med lite hushållspapper i för en bättre avdunstning. Hela lådstapeln tätas upptill och nedtill. Temperaturen ska vara minst 15 grader för att garantera en bra avdunstning. Därför gör man detta oftast under sensommaren. Innan ramarna ska användas på nytt behöver de luftas i minst ungefär 1 vecka.
Viktig! Ättiksyra 75% är frätande så det är viktig att skydda sig med skyddsglasögon, andningsskydd och skyddshandskar. När man öppnar stapeln sen, tar man bort först den översta tomma lådan och sen fatet så att det inte blir olyckor att spilla resterna på sig. Det är också bra att veta att ättiksyra är korrosiv (leder till rost), så jag skulle inte vilja ha stapeln i garaget ;-). Även betong blir påverkad, så ställ stapeln på byggplast för att skydda betonggolvet.
Nosema apis sporer blir inaktiva vid värme. En timme vid 50 grader kan döda av de. Nosema ceranae därentill blir inaktiv i kylan; 1 dygn i frysen blir då bra. Tyvärr vet man ju inte vilka typ det handlar om men i Västra Götaland är nosena apis det mest förekommande ( diskuterad vid tisdagsmöte BiFika, Bert Thrybom).
Nosemasjuk bisamhälle
Om ett samhälle är mycket svagt och det finns mycket bajs i kupan på grund av nosema är det, för att minska infektionsspridningen ( till exempel via röveri ), det bästa att avliva det, tyvärr. Sen kan man behandla alla tomma utbyggda ramar (utan bajs) med ättiksyra. De övriga ramar kan smältas eller förintas. Lådorna skrapas noggrant rent och sen diskas de med varm 6% sodalösning. Sen spola med vatten och torka. Innan användning på nytt; avflamma lådan ( om de är av trä, inte vid plastlådor!).